Söndag
Jag har just klippt gräset för första gången i hela mitt liv, detta måste dokumenteras. För er som inte vet det så är våran gräsmatta, hur ska man säga, inte platt. Den är snarare full av olika kullar och dessutom så är den sluttande. Men ändå tar jag plats bakom den där järnklumpen som väger minst 300 ton. Arg som ett bi satte jag igång att dra den fram och tillbaka och upp och ner medan min kära mor gick efter mig och skrattade åt min kamp mot naturen. När jag hade kommit till den sista gräsplätten så kommer min far ut och säger "men lilla gumman, våran gräsklippare är självgående, varför drar du den?" och då säger mamma "Just ja! jag tyckte väl att den gick trögt!" Om möjligt ännu argare än förut så klippte jag den sista biten av gräsmattan med "självgående-spaken" intryckt. Men jag blev iaf lite rikare och fick mer motion än vad jag skulle ha fått och det är ju aldrig helt fel.
Puss
/A